Examensarbete

Historiskt sett har ledarpositionerna varit begränsade till en viss grupp där villkoren varit synligt förmånliga för olika grupper i samhället (se Bilaga 1). I dagens samhälle påstås villkoren vara lika då Sverige är ett land som strävar efter jämlikhet och är det fjärde mest jämställda landet i världen (WEF report, 2013, s. 8). Relaterat till detta ställer vi frågan om ledarskapet är tillägnat alla. På de högre positionerna, det vill säga chefs- och ledarpositionerna som erhåller mest makt och där de viktigaste besluten tas, utgörs majoriteten av vita, svenska, medelålders män (Linghag, 2009, s. 11-12). Denna grupp utgör en väldigt liten del av Sveriges befolkning (Gina Sharros föreläsning, pp eftermiddag). 

    För att tyda ledarskap och ta sig utanför teorier som enbart förklarar ettperspektiv på ledarskap väljer forskare i större utsträckning att granska enligt kritiska ledarskapsteorier med utgångspunkt i sociala konstruktioner. Utifrån detta går det att upptäcka sociala föreställningar kring ledare som skapas och reproduceras i relationer mellan sociala aktörer i samhället (Fairhurst och Grant, 2010, s. 177).  

    Jönsson och Källström (1995) beskriver utifrån sin studie hur svenskt gott ledarskap förklaras som “oprecist och otydligt” samtidigt som personen i fråga bör avvika något från definitionen som “typisk svensk”. Vi finner båda denna forskning intressant då den uppmärksammar perspektivet att vara avvikande i en ledarposition (Jönsson, 2009, s. 334). Med vårt arbete vill vi således undersöka denna problematik ett steg längre och med kritiska ledarskapsteorier fokusera på bakomliggande sociala faktorer som konstruerar ledare utifrån den svenska norm vi har idag. 

    Synen på ledare konstrueras utifrån sociala faktorer där media har en stark inverkan. Tidningar och sociala medier förmedlar en relativt enhetlig bild av samhället som etsas in och konstruerar definitionen av ledare. Gunilla Jarlbro (2006) genomförde en forskning som ledde till boken Medier, genus och makt, där hon undersökte svensk och internationell forskning av genus och medier. Syftet var att uppmärksamma hur medieuttryck som nyheter, reklam och populärkultur företräder kvinnor och män i samhället.  Studien gav upphov till en förståelse att kvinnor inte syns eller framställs i media på samma vis som män (Jarlbro, 2006, s. 145). Forskningen väckte vårt intresse i fråga om att synliggöra hur konstruktioner av ledare uppmärksammas och tar form i media.  

    Forskningsfältet för ledarskap är oerhört stort med ett brett underlag kring teorier och tolkningar av det mångtydiga begreppet ledarskap. Vi har således valt att ta del av den kritiska ledarskapsforskningen i kombination med genusvetenskap där vi fokuserar studien kring den konstruerade bilden av ledare. Sociala konstruktioner lyfts fram och vidare dess inverkan på uppfattningen kring konstruktionen av ledare samt hur det påverkar ledares karriärsvägar.